9/11

Nu har det gått en och halv månad lite drygt från att jag kom hem.

Det var bisarrt att komma hem, en omvänd kultur chock för allt jag saknade fanns helt plötsligt där. Mina vänner, familj och helt ärligt det svenska godiset och maten som jag verkligen saknat! :)

Har börjat min masters utbildning och fått en timanställning på en kundtjänst och det är skönt. Jag har planer på att ta mig tillbaka till USA, men det återstår att se när och om det sker i form av semester eller form av skola. Jag är öppen och vill jag så går det och jag vill verkligen.

Har tänkt på hur jag förändrats till det ännu mera bättre under tiden jag var där, har lärt mig att vara mera öppen med det jag tycker och tänker. Något som amerikanare har inga problem med, och i Sverige är man ibland men inte alltid lite tystare med vad man tycker och tänker.

Jag tänker också speciellt idag på 9/11 som berör mig, nu på ett annat sätt en tidigare. Jag har varit i New York en hel del, träffat med släkten och ja New York är hemstaden för mig där kommer halva min släkt ifrån. Går man tillbaka kommer de från Tyskland och Polen men de åkte därifrån för att ta sig till New York för att sen hamna i New York. De var fabriksarbetare, hemmafruar, målare, osv och det är jag stolt över känns fint att veta mera om släkten.

Idag tänker jag extra på min släkt, vänner och familj där borta men mest av allt på alla de 343 brandmän som sprang mot olyckplatsen och hjälpte folk.

Jag är självklart glad över att vara hemma, har inget att klaga på för skolan, jobbet, träning och livet känns bra. Det var så fint att vara där borta, jag utvecklade ännu mera av det och framtiden, ja återstår vad som sker men jag ser framemot det :) Skäms inte för den jag var förut, men jag tittar tillbaka och har ändrat mig till det bättre och det känns underbart!

Har tänkt på det amerikanska tankesättet en hel del, under de sex månaderna som jag varit här. Om en vecka är jag hemma i Stockholm igen (?!) sjukt!

Men, största grejen som jag tänkt på är att folk lägger sig verkligen i andras liv eller situationer, samtal här och det har sina bra och dåliga sidor. Jag stör mig på det ibland, för mitt i allt kan jag känna en hand på mina tatueringar och en främling som säger " WOOOW! great tattos!" och det är ja en komplimang, men ändå. Eller hur man tar för givet i många sammanhang att tjejer faktiskt är svagare eller att man som på min thaiboxning jag gjorde i West Haven, blev tjejerna (dock sällan killarna) chockerade och gillade inte när jag försökte hjälpa till lite med boxningen. Dåligt exempel kanske eftersom tjejerna också inte kände mig, MEN även den otroliga anti feministiska attityden här som gör mig nästan militant i vissa lägen. Man gillar inte feminister för att här är det mannen som styr i förhållandet, jobbet, och i allmänhet är detta ett samhälle som är väldigt svart på vitt.

Vad jag menar är att linjerna är väldigt dragna, om det är ras, eller utifrån ett köns perspektiv så är linjerna ganska hårt dragna. Jäkla balangång här, men när man hör kritik om mammor som väljer att jobba istället för att ta hand om barn från vänster håll här, eller när man för homofobiska fördomar ha.. menar homosexuella fördomar. Om vad som är ett typiskt bögbeteende, hur "de klär sig" hur "de beter sig" känner jag.. TAAAAA MIG HEM TILL SVERIGE... aaaahhhh..

Nu vill man förbjuda att skol lärare i Minnesota ska lära barn om homosexualitet i skolan för man ska hålla sig neutral? och att om lagen går igenom att man får hålla samtal med en åldersgräns då måste man vara runt 15 eller 16 minns ej just nu för att läraren ska prata om det.

Ursäkta, men jäkla stenålderns land.

Annars? Jag har jobbat och hjälpt till med forskning om Hurricane Katrina och helt ärligt gjorde inte de bilderna, historierna jag fick höra att jag fick en bättre bild av usa.

Men för att avsluta posetivt så var min födelsedag under bar hela helgen! Var och kollade på New York Yankees, åt sushi på en av usas mest kända sushi ställen osv osv.. fin helg!

I veckan var jag i New York och forskade lite, gjorde även extra släkt forskning! Har hittat mina tyska släktningar hela vägen tillbaka till 1817! Släkten kom till, USA då brooklyn ny 1860 tro det eller ej och några bor fortfarande kvar! På söndag ska jag till Ellis island och kolla mera på detta med min moster!

:)

Jäklar, en månad sen jag skrev men nu är jag sugen och jag sitter vid min dator som har svenskt tagent bord, hur stavas det.. ugh.. aja.

Mycket har hänt, jag slutade på mitt jobb älskade kunderna blev trött på chefen som gillade att skicka otrevliga melj, klagade på mitt jobb, men främst på kaoset där. Varenda vecka någon ny produkt, och igen en chef som hade nya speciella produkter till alla kunder som blev skitsura om man inte visste deras special order. Tjena, idioti, men något man får stå ut med nästa gång jag kanske bor här mera seriöst ;) för man har ingen arbetsrätt här särskilt som minium wage lönetagare tjänade under 5 dollar i timmen ungefär när skatten hade tagits. Även att nman betalar för sin sjukvård här så hade jag ramlat ner för trappan ex hade jag fått stå för notan helt själv eftersom man skrivit på ett papper att inte stämma stället mer eller mindre om något sånt hände. USA, är jävligt fucked up för tillfället, alla har extra jobb för att ekonomin här är just nu i botten. Men nu har ett ny lag kommit att man ska ge sjukdagar åtminstonde till de ny anställda och health care.

Jag är bortskämd på många sätt, men just min hälsa att kunna gå till läkare utan att det gör en ruinerad som det gör många här är något jag tagit förgivet och folk glor på en med stora ögon när man förklarar hur det är i Sverige. Visst Sverige är litet och de har hört om det här, just nu har folk pratat med mig om hur det kändes att SD kom i riksdagen. Som också var stora nyheter här, tro det eller ej..

Hört meningen " Sweden seems like a fairytale" har jag hört några gånger, och jäklar som det fått mig att inse hur bra man ändå har det där borta jämfört med här när det gäller sjukvård och jobb.

Jag trivs ändå ha ;) Men New Haven som bilden visar är lite bisarr när det gäller brott för det är inte så lite heller, för knappt två veckor sen skedde det 5 skjutningar på en dag. Denna stad är riktigt fin, men är en stad som är så uppdelad och jag fick chans att höra olika delar av de som går på Yale eller de som jobbar arslet av sig med två eller tre jobb hur de upplever New Haven. Tiden här har varit spännade och ångrar inte en sekund att jag åkte hit är tacksam och gillar det i USA på många sätt men gillar också Sverige.

Imorgon är det min födelsedag, saknar mina vänner i Sverige gör lite ont i hjärtat faktiskt.. usch, fina vänner :) snart ses vi igen, får skriva lite mera här snart igen.

Uppdatering är mest, har ett nytt jobb redan jobbar på att hjälpa till med en ny bok som kommer ut och chillar med vänner, tränar och tänker på att jag nu har en och halv månad kvar sen är jag hemma.

Har en plan redan på att göra om lyan helt när jag är hemma och sen också 8aug står jag på Söderstadion med Simon, Judas, Viktor, Christopher, och jäkla massa annat fint folk så klart :)

Funderar på att tvinga folk till parkhäng när jag är hemma igen.. längtar redan :) Nu ska jag ut i stora farliga New Haven och köpa mat till födelsedags firande på söndag!

P.s imorgon födelsedagen kommer firas i New York med släkt och New york yankees ;)Kommer ta en bärs och tänka på fina vänner och släkt i Europa, saknar er.. SAKNAR ER..

Ser att bilden är borta nästan kolla in länken http://www.clrsearch.com/Demographic?state_id=349355&city_id=276333&place=New+Haven%2C+CT+06512&state=Connecticut&chart=crimestatistics eller googla bara New Haven crime så kan ni ser mera aktuell statisik om ni vill.

Har inte glömt denna blogg bara inte riktigt vetat vad jag ska säga på ett tag. Men tar chansen nu, där det är massa regn ute och jag ändå är ledig på dagen :)

Jag har tänkte lite på förändrade tankar eller attityder, som jag fått efter jag flyttat hit de tre månader jag nu bott här(?!) tiden går fort. Man har vant sig nu med att vara ganska vaksam på vart man går, det sker väldigt väldigt mycket skjutningar här, fem förra helgen i olika delar av New Haven. Det känns väldigt bisarrt, och har inte riktigt något motiv bakom förutom tyvärr att det är svarta som skjuter svarta. Mordet på den unga mannen Dubey, blev uppmärksammat inte bara för att han var ung, snäll och väldigt omtyckt såklart men även för att han faktiskt var vit. Så vad tänker jag?, det finns vissa gator som jag undviker helt och hållet. Ett exempel, ville skriva upp mig för att vara med i Citizen police academy och fick höra att jag var tvungen att hoppa av bussen på korsningen mellan Dixswell och Bassetstreet, tjena! Bassetstreet är gatan där Dubey sköts till döds men även så är det i de området där mest folk rånas, och mördas. TJUP!

Jag vänjer mig med att ibland inte alltid röra mig där jag inte får, men det är inte så att jag går runt och undviker allt, eller direkt om jag svart person att man springer bort. Det gäller bara att tänka på vilka gator man går på och ibland helt ärligt inte se ut som en preppy yale student så hjälper det att inte blir rånad, fördomsfull? kanske men det stämmer oftast.

Annars trivs jag, faktiskt ;) Jag ska nog träna på en mera central plats i stan, bussen är inget problem men den går lite efter eget schema, som gör att jag inte alltid orkar att träna i ungefär 50min, sen vänta på en buss mellan 10-50min ute i ett bostadsområde. Jobbet rullar på, har många regulars alltså min arbets plats är lite speciell det är ett litet kafe som är nog ganska känt för att vara lite annorlunda men med väldigt trevlig personal som har koll på dina favorit drycker ;) klart det kommer in dryga människor till och från, men skitsamma känner jag livet rullar på.

Det är en väldigt fin stad faktiskt, jag kan hoppa på en buss till en strand, eller ta en annan till ett stort köpcentrum. Eller om jag vill kan jag gå på bio på lördagar som visar gamla filmer, eller gå och äta Sushi på en av USAs mest kända resturanger som inte är så dyr. Känner jag för att snacka med någon går jag förbi mitt lilla jobb, eller snackar med grannarna eller faktiskt med någon på gatan se där sverige man kan prata med folk utan att det är jobbigt.. haha.. den delen saknar jag inte, men men..

Skitsamma, portland förresten, vilken underbar stad :) och oregon är underbart! Men jävlar ändå, man får se vart livet tar mig.

Just nu, förresten åker min pappa hem till sverige, jag kommer ha ett helt hus för mig själv i tre månader wierd.. men nice :) Kom och hälsa på om ni vill ;)

p.s bilden visar min arbetsplats från utesidan..

Pink (P!nk) - Fuckin' Perfect (Music Video) HQ [2011 *NEW*]

Kärlek behövs just nu, eller jag behöver det nu.

I torsdags kväll, typ tidig morgon för er i Sverige så sköts en ung man till döds i New Haven en av många skottlossningar nyligen, men detta berörde folk på ett annat sätt för detta var någon som alla på mitt jobb kände personligen om jag förstått det rätt. Han var en go och glad kille tydligen älskade New Haven, att cykla och höll upp händerna innan han sköts för han trodde inte på våld. Fattar inte grejen, och det får mig att fundera på Sverige vs USA just nu.

Fick melj från en polare som är i usa nu och det uppmärksammade mig på hur dåligt arbetmarknaden här i Sverige vs USA och det är nice jag fick ju ett jobb på två veckor efter jag kom hit. Visst inte världens bäst lön, och ingen sjukvård men ändå en medveten chef Duncan och det gillar jag. Medveten, då menar jag att man kan prata med han och han lyssnar.

Men kollektiv trafiken här är väldigt anarkistisk så det gäller att anpassa sig när man är ute i West Haven och ska träna :) jag har fått vänta i bland en halv timme på bussen, men men snart körkort även om det gör ont i miljöhjärtat :p Så det vinner Sverige på i hästlängder att kollektivtrafiken verkligen funkar där borta.

Människorna, mina vänner och familj rockar i Sverige men vafan helt ärligt här PRATAR man med varandra, kollar varandra i ögonen och man även om man kanske inte har världens längsta samtal. Men som idag stannade en kille och frågade mig om mig och mitt kompis samtal om skottlossningen i New Haven, vi snackade och önskade varandra trygghet och kärlek just nu. Här vinner USA med hästlängder dock ;) och alla de gånger som alla hjälpt mig på bussen eller på andra ställen så nice! Folk är så chillade här på ett annat sätt och det gillar jag.

Skolan kostar här, ja jävlar kommer kosta mig SKJORTAN att plugga klart här om så blir fallet så här vinner Sverige samma när det gäller sjukvården.

Vet inte just nu, det är så mycket fördelar och nackdelar med allt även om Sverige vinner här ;)

Är bitter ikväll och det kanske märks men har ändå landat här på ett helt annat sätt än vad jag gjort i Sverige någon sin.

Hoppas bilden kommer med, annars kolla in sidan http://www.greenbeanscoffee.com/coj/index.php
intressant om jag själv får säga det själv, för det satte igång mina tankar om soldater. I Sverige där jag gått i demonstrationer tidigare emot USAs krigshets så var det lättare för mig, lättare eftersom man ser inte ansiskterna på samma sätt som man gör här.

Efter ex en snabb resa i NY, så möttes jag och min mamma av ett gäng Amerikanska soldater som gick runt i Grand Central Station i uniform men även laddade vapen, blinka och du tror att du är i krig. Jag började prata med en av dom och han sa att de var där för att skydda folk och hålla lugnet och nu när jag tänker i efterhand att detta är normen här borta och denna kille är en helt vanlig ung snubbe.

Jag ser " Support our troops" klistermärken, och det är inte religösa idioter som man trott hemma i Sverige eller tokiga republikaner utan det är faktiskt alla olika sorters människor som ändå ger sitt stöd. Kanske för att deras son eller dotter är inne i armen, eller de känner någon som är i utomlands just nu och vill visa sitt stöd. Kanske varit fördomsfull och dum, men min bild av detta är förändrad, jag vill fortfarande inte att de åker men de är där och jag vill bemöta med den respekt jag kan om det är att ge pengar till att skicka över kaffe, vilket jag gjorde och fick fina svar tillbaka.

Karianne, Thank you for your support and generosity; I really appreciate your gift. I should also thank you for what you are doing; your line of work is selfless, noble, and very important. There are few people with the ability to do what you do everyday; I find it to be an amazing skill. It's getting hot out here - it was 102 yesterday. I think I will celebrate my last month out here with an iced coffee; looking forward to going home to my wife and daughters in Colorado. If you ever end up working with vets - we may be stubborn at first but really need you and your help. Some of these men and women out here will be changed forever; as you and your Dad know it's the price we pay. Best of luck to you; thank you again for supporting and remembering us out here. SSgt Kevin Clark

Är ingen jävla ängel, men tror full ut på respekt och tänker inte försvara mig eller känna mig dum på något sätt. Jag vill jobba nu med Veterans här, och hoppas på att få tjänsten jag sökt i West Haven ;).

Nu, sova imorgon är det jobb, hela helgen jobbar jag men så skönt med extra pengar och har faktiskt fina kollegor och har vilat i veckan för att döda förkylningen så nu kör vi :)